”Sverige har misslyckats med integrationen”

SVERIGES HAVERI  Enligt professor Jan Ekberg (bild) är kostnaderna ett resultat av att Sverige har misslyckats med att integrera utrikesfödda. Invandringen kostar samhället mellan 40 och 50 miljarder kronor varje år.

Den svenska flyktingpolitiken är ett totalt haveri. En fullständig härdsmälta av den robusta svenska trygghetsmotorn av gjutjärn förorsakad flera tusen graders massinvandring, och som inte ens med rätt parti i majoritet 2014 kan återbörda den svenska trygga motorns originalskick. Har vi tur så kan det bromsas upp en aning, för att till 2018 hålla sig på samma nivå. Bättre utsikter verkar det snart inte vara. Och detta betalar vi pengar för!

Jan Ekberg är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Han har som alla kanske nu vet forskat om invandringens ekonomiska effekter, som inte är det enda han forskat om. Forskningen som är gjord visar att massinvandringen kostar det svenska samhället, skattebetalarna alltså, någonstans mellan 40 och 50 miljarder kronor varje år:

– Jag har tittat på alla poster i den offentliga sektorns utgifter, till exempel bidrag och andra offentliga transfereringar. Liksom kostnader för exempelvis skola och sjukvård. Jag har jämfört dessa kostnader mot vad gruppen bidrar med i skatter och socialförsäkringsutgifter. Skillnaden däremellan är mellan 40 och 50 miljarder kronor, säger Jan Ekberg.

Professorn Jan Ekbergs princip att kalkylera kostnaderna har som vi alla också vet lett till en del debatt, även i riksdagen då SD tar upp Ekbergs exempel som ett av alla, så brakar helvetet löst från Billström, Ullenhag och Reinfeldt att dessa siffror inte är relevanta hit eller dit.

Ekberg hävdar ändock att han har erfått gehör för sin forskning, åtminstone av de politiska beslutsfattarna:

– Länge var det ingen som ville prata om de här kostnaderna. Jag menar att det är mycket bättre att lägga korten på bordet och i stället titta på varför det ser ut så här. Som jag ser det handlar mycket om en misslyckad integration.

På 50-, 60- och 70-talet var det helt annat då arbetskraftinvandrare kom från den öppna kranen in i landet, och bidrog till något positivt då.

– Historiskt bidrog utrikesfödda till skatteunderlaget. De senaste 25-30 åren har anhörig- och flyktinginvandringen blivit allt större medan arbetskraftsinvandringen har sjunkit.

I takt med förändringen försämrades också möjligheterna till integration. Jan Ekberg hänvisar till ett experiment som statsmakten genomförde på 80-talet, kallat ”Hela Sverige-strategin”.

– Tanken var att sprida ut utrikesfödda jämt över landet för att minska koncentrationen. Problemet var att de placerades i områden där det fanns gott om bostäder, men inga jobb, vilket givetvis försvårade integrationen.

Två faktorer är avgörande enligt Ekberg: svenskundervisningen och matchningen mot arbetsmarknaden.

– Kunskaperna i svenska är ett problem. På 50- och 60-talen var många jobb mer rutinbetonade och det krävdes inte lika goda kunskaper i svenska. I dag får inte utlandsfödda tillgång till arbetsmarknaden på grund av sämre möjligheter att lära sig svenska. Många slutför heller inte utbildningen, utan hoppar av.

Invandrare och flyktingar får själva bestämma var de ska bo, något Ekberg ser konsekvenser av:

– Många väljer att flytta dit deras landsmän bor och inte dit jobben finns. Man ska komma ihåg att det även i en lågkonjunktur finns 25 000 jobb i Sverige som inte kan tillsättas eftersom matchningen inte fungerar. En mer aktiv politik ökar också chanserna för utlandsfödda att få ett jobb.

– Den svenska byråkratin kan ha den effekten. Ett exempel, som en undersökning av Riksrevisionen har visat, är långa handläggningstider när utomeuropeiska akademiker som läkare och sjuksköterskor ska få sina behörighetsbevis.

– Men det handlar nog än mer om att man inte stimulerar utrikesfödda att flytta dit jobben finns. Ett generöst välfärdssystem kan också hindra att utrikesfödda på egen hand aktivt söker sig till jobben.

Och utvecklingen framöver då,vad tror du om den med tanke på de ökande flyktingströmmarna ökar?

– De stora flyktingströmmarna beror ju på situationen i omvärlden. I dagsläget är det omöjligt att styra eftersom alla som vill får söka asyl i Sverige.

Jan Ekberg ser ändå positiva tendenser:

– Vad många nog inte känner till är att arbetskraftsinvandringen har ökat något de senaste åren. Det är en positiv utveckling.

Tillägg:

Fler utrikesfödda arbetar

Professor Jan Ekberg har tagit fram siffror som visar att andelen utrikesfödda i åldrarna 16-64 år som arbetar har ökat med 2,9 procentenheter de senaste åren. Samtliga siffror är hämtade från andra kvartalet varje år. Dessa siffror ska bli intressanta att jämföra om tre år och 200 000 nya somalier i Sverige,

För inrikesfödda i samma åldersgrupp ser siffrorna ut som följer:

Siffrorna visar således en ökning på 1,6 procentenheter.

NWT

Print PDF