APATISKA BARN I antal barn lika många som miljonstaden Stockholm – och fler än storstaden Göteborg.
Läkaren och professorn Elisabeth Hultcrantz uppmanar landstinget att kopiera storregionernas lösning – att samordna resurserna mellan sjukvården, socialkontoren och migrationsverket. – En bra idé. Barnens välmående är alltid prioritet ett, säger nu landstingsrådet Ingalill Persson.
För två år sedan uppmärksammade DT landstinget på att sjukvården var sämre för asylsökande flyktingbarn i Dalarna – jämfört med vården för andra barn i länet. Sedan dess har landstinget medvetet satsat mer kraft och resurser för att samordna och effektivisera sina egna resurser – allt för att förbättra sjukvården för barn som kommer till länet som flyktingar.
Något som inte minst kommit till nytta i planeringsarbetet nu när Sverige väntar en utökad anhöriginvandring till landet.
– Att utreda en samordning för att hjälpa svaga och utsatta barn är något självklart. Därför tycker jag att det nu är otroligt viktigt att vi fortsätter tänka samordning – inte minst när det gäller de apatiska flyktingbarnen i länet. Vi är flera aktörer som har ett ansvar – kommunen, sjukvården och migrationsverket. Jag tror att en samordning mycket väl skulle kunna förbättra situationen, säger landstingsrådet Ingalill Persson.
Uppgifterna om omfattningen av problemet med apatiska barn i Dalarna har överraskat landstingsledningen.
– Att det var så här illa kände jag inte till. Då är jag ändå engagerad i flyktingfrågor, säger landstingsråd Ann-Catrin Lofvars (MP).
Landstingsledningen lovar att sätta sig in i problematiken.
– Vi måste komma tillrätta med detta. Vi måste först få en bättre helhetssyn och informera oss om situationen. För de här barnen är varje dag en förlorad dag och varje timme en förlorad timme. Det är oacceptabelt ur alla aspekter och från alla nivåer, säger Lofvars.
Ett utökat samarbete mellan sjukvården och andra myndigheter kan vara svaret.
– Mobila enheter som föreslås låter bra. Klart är att vi måste komma tillrätta med det här. Dalarna kan inte vara sämre än övriga Sverige. Det här ingår i våra uppgifter, säger Ann-Catrin Lofvars.
Ett samarbete mellan länets socialförvaltningar, sjukvården och staten skulle troligtvis också innebära en samhällsekonomisk vinst. Förutom en bättre vård för barnen.
– Men när det gäller barn och barns hälsa tänker vi inte i ekonomiska termer. Barnens välmående är alltid prioritet ett. Vi i landstinget ser alltid till barnkonventionen. Jag är glad för att denna läkare nu gett detta till känna och lyft frågan till oss. Vi vill ha kontakt med henne för att diskutera hur vi kan gå vidare, säger landstingsråd Ingalill Persson.
Fler artiklar i ämnet finns på DT
Print 
PDF
