ASYLSNYFTARE – IGEN ”It’s boring!”, säger de boendet på den jättelika herrgården Glava. Arvika Nyheter kör en snyftare om hur synd de är om afrikanerna på det pampiga boendet för 380 000 kronor dygnet.
Arvika Nyheter påstår att de inte vill klaga, men att de har just har flytt från bomber och granatregn gör att kontrasten i Glava blev väldigt stor. Gnället, eller snyftaren, fortsätter med att de har ingenting att göra, inga gator, inga spel, ingen supermarket annat än lanthandeln dit de får gå om de vill handla för sina 24 kronor om dagen på sina Ica-kort. Med andra ord, varför kom de hit om det är så tråkigt och så mycket sämre här? Härlig tacksamhet.
Lyxturisterna från Afrika kan även spara pengarna för att kunna ta ut dem om de vill åka in till Arvika, som de kan göra gratis, något pensionärerna inte kan. Migrationsverket gav nämligen med sig och gav de asylsökande i Glava gratis busskort. Om Arvika har otur så kanske även kriminaliteten ökar om dessa åker in till Arvika och får för sig att stjäla eller råna folk, men vi hoppas och tror på att det är hederliga afrikaner som är här.
Man kan undra vad som fått dem att åka ända upp till Sverige?
– Att det är tryggt här. Att jag ska få hjälp att finna min familj i Syrien. Att få ett bra liv.
”Att få ett bra liv”… Jo, det känner man igen. Och Hotell Sverige har all inclusive så det är inga konstigheter. Arvika Nyheter måste spä på snyftaren med att det är rysligt kallt, och ändå bara september, för de har inga kläder mer än de som de har på sig. Inte ens logik finns tydligen hos dessa för i början stod alla dörrar öppna och ingen visste att de måste stänga för att hålla inomhusvärmen kvar(!). Raketforskare på hög nivå alltså.
Har ni varma kläder?
– Nej, bara det vi har på oss.
Ett par jeans, en T-shirt och en kort tunn jacka, det är allt de har och alla pengar har gått åt till att betala olagliga resor över gränsen och därefter dyra flygbiljetter. Det ”bagage” som chefen för Migrationsverket sa att de brukar ha, har vi inte sett mycket av här, skriver Arvika Nyheter.
Stackarna är så ledsna inombords
De tvingas bo hela fyra stycken i samma rum, och de sover i våningssängar, precis som svenska barn i en storfamilj, dock har asylsökarna allrum med soffor och TV-apparater, något som inte alla svenska barn har. Ändå är det så synd om dem enligt Arvika Nyheter.
Alla vill lära sig svenska meningar och är väldigt trevliga och glada, utåt, hävdar Arvika Nyheter. Det är väl inte konstigt när media skriver om dem, eller hur. Men vänta till ingen ser dem på natten om de är påverkade av något.
– Jag gråter om nätterna när ingen ser. Har svårt att äta och det knyter sig i magen, säger en av de ”nyanlända” som har sökt sig bort och sitter med ryggen böjd mot gräset och med båda armarna kring sitt huvud.
Om två månader är det dags för asylintervju i Göteborg eller Karlstad. Arvika Nyheter skriver att i Syrien och Somalia var asylsökarna idrottslärare, försäljare, videouthyrare, mekaniker och frisörer, ändå fattar de inte att de ska stänga en dörr för att behålla värmen. Man tar sig för pannan. En sån mekaniker skulle inte få röra vår bil i alla fall.
I Glava är det maten som är ett avbrott, något de slipper laga själva givetvis. Det kommer färdiglagad mat till idrottslärarna, försäljarna, videouthyrarna, mekanikerna och frisörerna på herrgården. Mat är för svårt ämne för dessa hi-tec-entreprenörer
– En av våra absolut finaste anläggningar, säger en man från Migrationsverket som är där för att inspektera.
Sen har vi ”23-åriga” Deqa som ska föda sitt andra barn vilken dag som helst. Migrationsverket har just skilt henne från sin man i Borlänge och skickat iväg henne till flyktinganläggningen i Glava. Är denna kvinna ovan 23 år? Snarare 43 år.
– Vi kommer att ringa efter en ambulans!
Personalen på boendet hade ingen aning om att en av kvinnorna som kom med bussen från Kållered i onsdags var höggravid. Till förlossningen i Karlstad är det tio mil och Migrationsverket har inget ansvar för Deqas vård.
– Det får hon ta med landstinget, säger Stefan Ranefell, det var länge sedan vi upphörde med att ha ansvar för det kroppsliga.
Varje gång det kommer bussar med flyktingar till Glava är han där och tar emot dem. Sedan åker han tillbaka till Karlstad igen. Ingen från Migrationsverket finns på plats för att lösa problem, så är det bestämt att det ska vara, överallt i hela Sverige.
Deqa tog sig till Malmö där hon flyttades till Borlänge och träffade sin blivande man, även han från Somalia. De gifte sig, fick barn och nu ska de ha ett till. Men medan han har fått uppehållstillstånd, har hon fått avslag. Hon ska tillbaka till Italien eftersom det var hennes första land i Europa. Att barnen har fötts i Sverige spelar ingen roll. Dagpenningen drogs in och hennes man, som läser svenska, kan inte försörja en familj.
I Göteborg skulle hon sättas på ett flygplan – om det inte hade varit för att födseln är för nära. Istället blev det buss till Glava.
Och sedan?
– Jag vill stanna hos min man, säger lyxturisten som inte har några asylskäl för att få stanna i Sverige.
Det är väl därför de skaffar barn, för att få anledning. Deqa är bara 23 år, men ändå trött och sliten. På mödravårdscentralen i Arvika dit NWT tar henne, får hon veta att bebisen mår bra och ligger rätt. Slutet gott, allting gott. Tänk om media hade brytt sig så om svenska pensionärerna också.
Relaterat
Migrationsverket intresserat av gigantiska Glava gästgård
Flyktingboende klart för 380 000 kronor dygnet
Flyktingarna på väg till Glava gästgård
Print 
PDF
Pingback: Livat och glatt på asylboendet Glava « Sweden Confidential