ALLTID ROMER Varje år försvinner ett antal tillsynes friska barn och ungdomar in i apati och svår uppgivenhet. Det handlar om barn i traumatiserade familjer som fått avslag på sin ansökan om asyl. P4 Sörmland har träffat en gömd familj, där storasystern helt gått in i sig själv.
Det finns idag minst femton flyktingbarn och ungdomar som lever med svåra uppgivenhetssymptom, de är apatiska. P4 Sörmland har träffat en sådan familj, som sedan ett år tillbaka lever gömd någonstans i Sörmland.
Familjen kom hit för att få hjälp när storebror Muhammed var dödsjuk med en hjärntumör.
– Vi var på operationen tre fyra gånger. Efteråt blev min syster blev bara värre och värre. Hon ligger nu bara stilla som en fågel.
Det var sedan familjen som är romer från forna Jugoslavien fick avslag i sista instans på sin ansökan om asyl som storasyster Mevljuda försvann in i sig själv.
Muhammeds sjukdom kräver fortsatt vård som familjen inte kan få i det gamla hemlandet och familjen valde att gå under jorden, och får nu nu hjälp av frivilliga att klara sitt uppehälle.
Men hela tiden finns rädslan där för att de ska bli upptäckta och utvisade. Mevljuda ligger som ett kolli på en säng i rummet hon delar med lillasyster Nida. Hon får mat genom en sond.
– Vi vet inte ens om hon lever. Men när hjärtat knackar vet vi att hon lever, men annars ger hon ingen signal. Jag vet inte hur länge vi orkar med det här, säger storebror Muhammed.
– Jag känner mig ledsen. Jag vill att hon ska vara som förr. att jag ska ha en syster som jag kan prata med som förut.
Den pensionerade prästen Kjell Wiklund i Nyköping är juridiskt ombud för familjen.
– Ett nav i familjen, lärde sig svenska snabbt, framgång i skolorna, social och oerhört pigg. Det är en katastrof att se en sådan levnadsglad och ansvarstagande tonåring förvandlas till ett kolli.
Anita Dorazio är initiativtagare till Etikkommisionen i Sverige som arbetar med apatiska barn.
– De här barnen har ju sina asylskäl, sitt eget skyddsbehov. Det har utsatts för svår etnisk förföljelse. På myndigheterna bryr man sig inte om det och då får det de här katastrofala följderna.
Kjell Wiklund:
– Ofta går det för fort när Migrationsverket säger nej, framförallt när det gäller romer. jag tänker inte ge mig förrän vi lyckas att den här stackars flickan ska få ett nytt liv och att hennes familj ska må bra igen.
Print 
PDF
