UNDERSKOTT Verksamheter måste plockas bort om omsorgsnämndens budget ska komma i balans. Det signalerar verksamhetscheferna.
I augusti visade prognosen tio miljoner kronor i underskott. En månad senare har det ökat till minus 25 miljoner. Omsorgsnämndens ekonomi är ansträngd. Det här året började med ett sparkrav på 19,6 miljoner kronor och i somras togs beslut om besparingar på en procent inom alla verksamheter.
Nu måste man återigen se över hur man ska dra åt svångremmen ytterligare och verksamhetschefernas signal till politikerna är att det knappast är möjligt utan att delar av verksamheter måste försvinna. Frågan är var man nu ska börja skära.
- Vi har fått problembilden klar för oss och man tittar på lösningar. Nu måste man ha en dialog med politikerna om vilka lösningarna blir, säger förvaltningschef Lars-Åke Nordin.
- Vi har policyn att beslut som kan upplevas som negativt av medborgarna ska upp i nämnden, säger Bo Silverbern (M), ordförande i omsorgsnämnden.
Anledningen till underskottet är enligt nämnden en kraftig ökning av antalet personer som har hemtjänst. Från maj till september ökade antalet med 58 nya personer. Och det här är svårt att förutse när budgeten läggs ett år innan, menar Silverbern.
- Vi har också öppnat åtta nya demensplatser, vilket kostar en halv miljon per plats och år. Vi har öppnat nya gruppbostäder, ny daglig verksamhet och Christiansro. Vi har också svårigheter att anpassa den egna personalstocken när LOV-företagen (privat hemtjänst) har tagit över kunder, säger Silverbern.
Försäkringskassans hårdare bedömning av assistansärenden är ett fortsatt orosmoment, anser Lars-Åke Nordin. För kommunen har det inneburit att man har fått ta över ärenden som handlar om 700 till 800 assistanstimmar i månaden.
- Ett annat problem är att vi kom i obalans i och med att det tilläggsanslag vi fick i höstas bedömdes som ett engångstillägg.
Läget är bekymmersamt, anser vice ordförande Marianne Eriksson (S).
- Det är inte en nämnd som slösar med pengarna. Jämfört med andra kommuner har vi ingen dyr verksamhet. Vi borde kompenseras för volymökningarna. Ska vi klara de ökningar vi har med samma summa pengar finns risken att kvaliteten blir sämre. Och ska vi ta bort verksamheter som finns är risken stor att vi får kostnader i andra änden i stället, säger Eriksson.
Vid nämndsammanträdet i torsdags yrkade Socialdemokraterna på att begära tilläggsanslag hos kommunstyrelsen, men det gick inte igenom.
- Vi säger nej till tilläggsanslag. Det vore att sluta fajtas med underskotten. Vi vill i stället hitta möjligheter att minska underskottet. Sist fick vi ändå betala tillbaka för tilläggsanslaget, säger Silverbern.
I oktober kommer närmare förslag om lösningar att presenteras.
Print 
PDF
