RAKA PUCKAR Tänk om man kunde få läsa sådan här journalistik i svensk media någon gång av Gardell, Lundell eller Sundströmskan, där en äkta journalist som Marit Christensen, på Verdens Gang, skriver sanningen.
Det handlar om den terrordömde muslimen och uiguren Mikael Davud (bild), som har ställt krav på maten sedan han greps 2010. Vi rekommenderar att ni läser denna artikel först, för att få en hum om denna krävande slöddermuslim. Han har bedrivit en privat halalkamp i fängelset där han i trots har levt på tonfisk och bröd i ett år. Han nekar att äta all mat om han inte får en egen halal-leverantör. Marit Christensen ger detta en känga värd namnet. Here we go.
”Ingen dör av att äta fläsk i Norge, inte ens muslimer. Kultur är något som är utformat i ett folk genom hundratals av år. Norska fängelser kämpar med muslimska fångar som inte äter norsk mat. Norsk mat innehåller både fläsk och vilt. Och det skall den göra det! Det är vår kultur.
Det får finnas gränser för snällismen från vår sida och uppfylla dessa krav, även i fängelset, då?! Om du är muslim, och det och att inte äta fläskkött är det viktigaste i livet, så ska du sörja att hålla dig borta från de norska fängelserna. Och om du ändå hamnar där, får det ”att synda genom att äta norsk mat” vara en del av påföljden. För ingen dör av att äta fläsk i Norge, inte ens muslimer.
Synden som begås utanför fängelset mot den norska samhället är långt värre! Men din tro, är du naturligtvis i din fulla rätt att behålla. Många av oss har tillbringat år av våra liv i andra länder och kulturer. Och det är det som är så intressant. Stort tack till de länder som accepterat oss! Om du vill ha det som du har det hemma, så får du hellre vara hemma.
Ingen kan förvänta sig att det kommer att vara hemma ute i samhället i ett annat land. Vad du gör i ditt hem utomlands, är din sak . Men fängelse är inte ens eget hem. Det är samhällets.
Jag hoppas att det finns få norska kvinnor, som kräver fläskkotletter på en restaurang i Tunisien eller trampa in i shorts i en moské i Turkiet. Jag kan inte heller bara kräva att köra på höger sida av vägen i England, även om ratten i min bil är på vänster sida. Under Sovjettiden kunde jag inte kräva att växla US-dollar öppet på gatan.
Jag har inte vägrat att äta rå rådjursmärg eller rått djupfryst hästkött i Sibirien eller vägrat dricka jäst stomjölk i Centralasien, där de bjudit på det bästa de har kunnat till en främling.”
Resten på norsk:
”Kultur er noe som er dannet i et folk gjennom hundrevis av år. Kulturen er tilpasset klimaet, tilgangen til naturressurser, menneskene, levesettet, normene, religionen og språket. Alt henger sammen. Det finnes kulturer, der det ifølge religiøse pålegg er forbudt å spise enkelte typer mat.
Men det er jo ikke fordi det er farlig nå i dagens moderne samfunn. Dette er grunnlagt på skikker fra den gangen menneskene ikke hadde muligheter for å oppbevare mat over lengre tid, slik at den ble fordervet. Denne erfaringen ble tatt med i troen og overtroen og inkorporert i kulturen som religiøse eller kulturelle påbud for at folk ikke skulle bli syke.
Vi har hatt den her i landet også – synden – også i matvaner. Vi har for eksempel ikke spist «ufisk». Men de skikkene er forsvunnet fordi de ikke lenger er hensiktsmessige. Min bestemor gikk med tørkle på hodet, og min mor gikk aldri i byen uten hatt, og de brukte ikke bukser, for det måtte ikke kvinner. Det var synd. Men jeg går barhodet i bukser og spiser breiflabb, for det er hensiktsmessig nå.
Hvis vi i det kristne Europa skulle følge alle Bibelens påbud, kunne vi knapt ha eksistert i det moderne samfunnet. Det meste ville vært synd. Det vi står tilbake med er etikken i troen. Og det er bra. Men den er åndelig. Er det forresten noen som husker deildegasten i dag? Det grusomme vettet som kom og tok deg, hvis du flyttet på grensesteiner mellom eiendommer? Eller nøkken eller bøygen?
Alle kulturer er likeverdige, selv om de er forskjellige. De er levende der de har en funksjon. Når de mister funksjonen, forsvinner de. Av seg selv … For eksempel er det ikke noen nødvendighet i det norske samfunnet lenger med kjernefamilie. Folk lever vel uten den, selv om de fleste fortsatt holder sammen i forskjelligkjønnede par med barn.
Det å spise svinekjøtt har fortsatt en viktig næringsmessig funksjon i Nord-Europa, USA eller i sørøst Asia eller Polynesia, for den saks skyld. Det må vi kreve respekt for, slik som vi må vise respekt for andre kulturer der de har en funksjon.
Frihet og ansvar
Og misforstå meg ikke, jeg er for fri bevegelse over landegrensene, for ytrings- og religionsfrihet og menneskerettigheter. Men all frihet medfører også ansvar. Vi lærer om og av hverandre, noe jeg har tatt følgene av ved å studere og ta universitetseksamener i folkeminnevitenskap og sosialantropologi.
Og apropos krav i fengsel – jeg har tatt alle eksamenene uten PC på «cella»!
Det finnes et munnhell med opprinnelse fra år 387 e.Kr., da Ambrosius, biskopen av Milano, rådet Augustin, som hadde vært i Roma og undret seg over at de der ikke fastet på lørdager som hjemme, med følgende: «Når du er i Roma, så gjør som romerne!» I sannhet.”
Print 
PDF
