INSÄNDARE PÅ HÖGLANDSNYTT Allt sedan min barndom har det som gett mig störst glädje varit att vistas i skog och mark och uppleva naturens under. Därmed har jag också fått vördnad och känt stor ödmjukhet inför den. Därför har jag alltid känt att det är min skyldighet att vårda och förhindra skadegörelse.
Under bär- och svampperioden rör jag mig mer än normalt i naturen. Vanligen på ett område motsvarande en cirkel med en diameter av en mil. Inom detta område har jag färdats eller strövat på varje skogsväg och stig.
Under de senaste åren har våra skogar ”besökts” av människor från andra länder vars avsikt är att plocka och sälja bär för att få en inkomst som de ej har möjlighet till i hemlandet. I början var det främst vietnameser som inte gjorde stort väsen av sig och sällan skräpade ned.
Under de två senaste åren har människor från öststaterna kommit i stor mängd. Dessa människor har tyvärr inte den känsla och andakt för naturen som en stor del av svenskarna får med sig som barn (givetvis inte alla).
När jag nu ger mig ut på skogsvägarna där dessa människor sökt och plockat bär ser deras rastplatser ut som sophögar. Men inte bara detta utan oftast har deras skräp spritts ut så det ligger som ett ”pärlband” av plast, muggar, flaskor, klädesplagg etc etc längs den väg de färdats.
Dessa människor må vara fattiga, men jag vill inte acceptera detta som en förevändning, att jag skall blunda och godta deras brist på respekt för såväl naturen som människorna i det land de besöker. Inte ens av mig anordnade grillplatser med tillhörande grillgaller etc och ved har fått vara orörda utan dessa har man tagit med sig.
I dag har vi en i stort sett havererad invandringspolitik. Jag accepterar inte att vi ovanpå detta också skall hålla god min när man skändar naturen.
Jag ser positivt på att naturens gåvor kommer till nytta, men jag vägrar att göra det på bekostnad av att våra skogar blir sophögar. Därför kräver jag att myndigheterna tar ansvar för att denna skändning av vår natur upphör.
Olle Ljungbeck
Print 
PDF
