Namninsamling mot böneutrop

Namninsamling mot böneutrop

Populära artiklar

Prenumerera

Prenumerera

Senaste Kommentarer

Flest kommentarer

Äldre inlägg

Kategorier

Skolbränderna i Sverige – flest i världen


DET NYA SVERIGE Sverige är i stort sett etta i världen vad gäller anlagda skolbränder. Precis samma som med våldtäkterna, och antalet invandrade lyckosökare till Sverige. De två sista är ju ”myter” som PK-iterna kan ”snacka bort”. Skolbränderna är lite värre med att ”trolla undan”.

Forskarna har av någon besynnerlig anlrdning svårt att förklara varför skolbränderna är så många här, vilket vi andra skulle kunna förklara rätt bra. Men det finns gott om metoder för att minska bränderna, skriver tidningen Forskning&Framsteg. Det stämmer ju bra, det finns en mycket enkel metod till att börja med för att minska antalet drastiskt, men den metoden skulle säkert framställas som mycket rasistisk, eftersom de styrande vill ha kvar vårt multukulti-samhälle.

Vidare skriver F&F att i slutet av vårterminen utsattes Bussenhusskolan i Stockholmsförorten Tensta för anlagda bränder. Gärningsmännen använde bland annat molotovcocktails.

– Vi har sett anlagda bränder i området tidigare. Sådant förekommer ofta inför eller under lov, säger Raija Ikonen, rektor vid skolan.

Eleverna är oroliga och tycker att det som skett är meningslöst. Vissa delar av skolan måste byggas om, andra saneras.

– Via polisen vet vi att de som tände på inte gick på skolan. De var äldre, men några av våra elever såg när det brann, säger Raija Ikonen.

Varje år rapporteras hundratals skolbränder i Sverige, och minst hälften(!) är anlagda, skriver F&F, något som verkar anmärkningsvärt att ett par hundra skolor skulle självantända varje år. Antalet bränder har fördubblats sedan 1990-talets nivåer, med år 2009 som en toppnotering – då de anlagda bränderna kostade svenska skattebetalare över 500 miljoner kronor. Det finns även uppgifter på över en miljard per år.

Internationella jämförelser kan diffa lite, enär alla länder inte har samma definitioner, men skolbränderna i Sverige kostar mer än i USA, mätt i absoluta siffror, berättar Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds tekniska högskola.

– Som svensk skäms man lite när man åker på internationella konferenser. Mina utländska kolleger förstår knappt vad vi sysslar med, säger han. I Grekland antänds fem skolor per år.

Vad VI sysslar med”??? Det är väl knappast så att alla svenskar springer runt och tänder på skolor, det är nog snarare så att gruppen med utländsk bakgrund ligger bakom en stor majoritet, där white trash-svenskar ingår nån gång i grupperingarna. Det är ju bara att studera stenkastarna i alla ghetton, och de som eldar som eldar upp bilar. Det är samma typ av pöblar.

F&F fortsätter, citat:

”Konsekvenserna för de anlagda bränderna i form av livsfara och kostnader är uppenbara – men det handlar även om förlorad skoltid vid utrymningar och en ökad allmän otrygghet i skolvardagen. Hela 70 procent av lärarna har varit med om brand på sin arbetsplats. Det berättar .

– Vilken annan yrkesgrupp kan komma i närheten av denna siffra? frågar Per-Erik Johansson, VD på Brandforsk, styrelsen för svensk brandforskning retoriskt.

– Det finns en förvånande tolerans för just skolbränder. Om någon eldade på din arbetsplats skulle du gå i taket, eller hur? För att inte tala om i fall någon eldade i ditt hem. Men både lärare och föräldrar till eldande barn kan ha en rätt överslätande attityd, vilket förvånar mig, säger Per-Erik Johansson.

Även om hälften av skolbränderna är anlagda så är mörkertalet stort. Det menar Susanne Hessler på Brandskyddsföreningen, som leder projektet ”Skolan brinner”.

– Många skolor släcker mindre bränder själva utan att rapportera, säger hon. Vid oklar brandorsak rapporterar man den som just oklar, även om vissa av dessa bränder säkert är anlagda utan att man kan belägga det.

Enligt Susanne Hessler uppstår skolbränder främst på skolor där det förekommer vandalisering, kränkande språkbruk och mobbning.

– På skolor där elever trivs brinner det inte, säger hon.

Sven-Åke Lindgren och hans kolleger har frågat sig varför ungdomar anlägger bränder.

– Det handlar främst om pojkar med dålig föräldrakontroll, pojkar som umgås med andra pojkar som är kriminella, och som ofta är riskbenägna.

De som eldar har låga betyg och gillar inte skolan. Flertalet som tänder eld begår också andra brott, som småstölder och vandalisering.

– Om vi är klara över att det finns helt olika typer av skolbränder är vi bättre rustade att hantera dem, säger Sven-Åke Lindgren.

Därför har hans forskargrupp analyserat ett stort antal domar och hittat fem typer av anlagda skolbränder, med helt olika typer av gärningsmän. Det kan handla om vandalisering, som utförs av unga killar i grupp. De är ofta yngre än 15 år, och motivet kan vara förströelse eller hat.

Ett annat motiv är att förhindra skolverksamhet. Sådana bränder anläggs på dagtid. Förövarna är både tjejer och killar, och ofta är det två personer som tänder på. Motivet kan vara att slippa ett prov eller läxförhör.

En helt annan typ är de som eldar på grund av psykiska problem. Det kan handla om både tjejer och killar, men de är oftast äldre än 18 år, och det handlar om upprepade brott. Motivet kan vara ångest eller för att få vård. Ytterligare en kategori bränder är de som anläggs för att dölja inbrott. Gärningsmännen är då oftast killar över 18 år. En sista kategori är de skolbränder som uppstår av misstag vid lek med smällare och raketer.

– Visst har det eldats tidigare, men dessa direkta angrepp på skolorna är något nytt för de senaste decennierna, säger Sven-Åke Lindgren. Sverige verkar ligga i topp i världen. Jag har inget bra svar på varför. Men vi har en bra incidentrapportering och låg tröskel för att anmäla, det kan bidra till de höga siffrorna.

Sven-Åke Lindgren är inte ensam om att stå frågande inför fenomenet.

– Vi har funderat mycket på varför dessa bränder ökat, men rent generellt vet vi inte, säger Per-Olof Hallin, som är professor i kulturgeografi vid Malmö högskola.

Han leder ett projekt om anlagda bränder i Malmö, och det visade sig att mönstren är tydliga. Det brinner i skolor i utsatta områden, där många lever i utanförskap, är arbetslösa och trångbodda. Även den stora omsättningen på människor och den snabba inflyttningen i dessa områden leder till liten social kontroll, vilket är en riskfaktor. Samtidigt var det stor social oro i staden 2008 och 2009 med många konfrontationer med polis och räddningstjänst.

– Att anlägga bränder och ibland också försöka sätta eld på skolor blev i detta läge en konfliktpraktik, säger Per-Olof Hallin.

– Men dessa mönster gäller bara Malmö. I exempelvis Stockholm verkar det se annorlunda ut, poängterar han.

Barbro Johansson är säkerhetsstrateg på SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB), som äger flera hundra skol- och förskolefastigheter i Stockholms kommun. Hon betonar att det är de anlagda bränderna utomhus på kvällar och helger som får svårast ekonomiska konsekvenser eftersom de tar sådan tid att upptäcka. För sex år sedan kostade bränderna över 100 miljoner kronor om året, och SISAB:s försäkringspremier sköt i höjden. Men vad hände sen?

– Vi införde ett säkerhetstänkande på alla nivåer, berättar hon. Det gällde också att inse att olika skolor har olika behov.

En mycket konkret åtgärd är att ”rensa rent”. På kvällstid ska det inte finnas lösa, lättantända saker kring skolbyggnaden. Lastpallar, däck, bänkar, leksaker, skräp – sådant måste undan.

Patrick van Hees forskning handlar om larmsystem. De befintliga skollarmen fokuserar på att skydda människorna som är inne i skolan om det börjar brinna under dagtid. Men de värre skolbränderna, som startas på kvällar och helger, hinner ofta pågå länge och sprida sig innan någon upptäcker dem – larmsystemen är helt enkelt inte anpassade för bränder anlagda utifrån.

– Övervakningskameror vore ett annat sätt, men det går inte av integritetsskäl. Där tycker jag personligen att regelverket är för hårt med tanke på de kostnader det handlar om, säger Patrick van Hees.

Per-Olof Hallin kopplar till att många fritidsgårdar stängts:

– De stängde i och med krisen på 1990-talet, vilket ledde till mindre vuxen­närvaro och i förlängningen minskad social kontroll.

Per-Erik Johansson tror att även ökad press på unga kan vara en del av förklaringen.

– Ungdomar mår allt sämre och upplever sig som utsatta, säger han.” Slut citat.

De vanliga flosklen kom som vanligt, utanförskap, arbetslöshet, trångboddhet och fritidsgårdar stängs. Sen har vi fenomenet i Sverige att integritet går före grova brott som kan kosta liv. Vi förespråkar Englands system som har kameraövervakning överallt där det behövs. Den som har rent samvete behöver inte oroa sig.

fof

  • j_london

    ARABER!  Kasta ut det förbannade muslimpacket, och skolbränderna i Sverige upphör. Mycket enkelt!
    Det behövs ingen forskning för att begripa detta. Det är bara till att öppna ögon och öron… Det är MUSLIMER och ARABER som utarmar Sverige.

  • http://profile.yahoo.com/K37MTECL5GYBUJYGGC5NCWIIZA Osama

    Vi nörda er sweden confidential in

  • http://www.facebook.com/people/Carl-Johan/641563881 Carl Johan

    Invandrarna tänder eld på skolan dom går i så dom ska få ”ledigt”. Dags att betala alla kostnader invandringen tillför med pengar från utlands hjälpen. finns många miljarder plocka av som annars skickas till Afrika etc. Nu när vi har Afrika i vår egen trappuppgång behövs inte det systemet längre.

  • BirgittaSvenne

    Nu leder Sverige igen.  Tråkigt att det numera nästan alltid är på områden där vi borde vara på sista plats !   Dessutom söker vi orsaken till varför, ingen från etablissemanget vet !  
     Det måste vara avsaknaden av fritidsgårdar, sommarvärmen eller orättvisorna, aldrig att det talas om en totalhavererad  massinvällning, märkligt !
    Sverigedemokraterna är ett undantag, de tar upp det gigantiska problemet.

  • http://vargiveum.wordpress.com Varg i Veum

     Kanske är det så att de som bränner ner skolor är fascinerade över att man kan bränna ner en skola, och så vips! så står det en ny där helt plötsligt ur ingenstans. Det är ren magi helt enkelt.

  • tokless

    Är det någon som fortfarande går på tramset om fritidgårdar…

    • Bulldoggen

       Ja faktiskt,alla batikhäxor,kommunister,bibliotikarier samt en alldeles för stor mängd politiker. Men sen är vi förstås en förnuftig skara kvar som inte går på det.  :-)

  • Strandnypon

    http://www.realisten.se/2012/08/16/de-ododliga-kommer-till-sverige/

    • j_london

      Mycket, mycket intressant… Här vill jag nog definitivt vara med! Jag tycker om konceptet ”De Odödliga” och vad det står för.

      • Strandnypon

        Kul att vi tänker lika!

  • Bolivera

    ar inte nerbranda skolor bevis for att nysvenskarna varken 
    kan eller vill lara nagonting?

  • kaamins

    Skicka hem muslimerna , å skolorna slutar brinna. Visst var det svårt att lösa ?