Vad händer då islamismen växer?

ISLAM Trots att arabernas imperialistiska idé, islam, senaste 1 500 åren spridit sig som en könssjukdom över världen, så vägrar många att se detta. Det började med att Muhammed lade arabön under sig, sedan spreds islam över Mellanöstern.

Länder som tidigare varit judiska och kristna föll i arabernas händer och islamiserades. Nordafrika och delar av Europa föll snabbt under Arabernas vrede och jihad. Mycket pga det Romerska riket fallit samman. Det fanns ingen makt som kunde hålla araberna tillbaks. Men det är inte bara i Mellanöstern islamismen växer. Indien är  ett land som med stått under anfall från araber, islam och sharia. Många vet i dag inte varför Pakistan finns, men det bottnar i den slakt av Indien, av araber som skedde på 1000-talet och ca 500 år framåt.

Det skedde då ett folkmord som världen varit tyst kring. Under de år araberna försökte införa islam och sharia i Indien, så slaktade man närmare 80 miljoner människor. Om detta har du läst i skolan eller fått höra om via media? Man nådde till slut en ohållbar situation då England lämnade Indien och då gav vika för muslimerna som ville ha en egen stat, Pakistan. Det som tidigare varit religiöst dårskap, blev nu totalt vansinne.

Libanon

Brigitte Gabriel, från Libanon flydde med sin familj från landet då muslimerna började ta över. Libanon var tidigare ”pärlan” i mellanöstern.  Precis som Iran, så hade de en västerländsk standard och ett demokratiskt system höll på att växa fram.Sen tog muslimerna över. Teokratin satte sina skitiga klor i landet, förfallet och stridigheterna började. Då jag växte upp under 80-talet och såg nyheterna, så var det många gånger bilder från Libanon. Muslimer som gapade och skrek. Man presenterade nyheten på ett sådant sätt att muslimer slogs för sin frihet och rätt till Libanon. Jag köpte mer eller mindre allting som sas då. Idag vet jag bättre.

Det som är intressant med Libanon är att övertaget av muslimer har skett i modern tid. Ändå så ignorerar många människor vad som skett. Få har stått upp för de kristnas rätt i Libanon, få har stått upp för fria människors rätt i Libanon. Få har velat sätta händelser i dess rätta historiska kontext. Man har ständigt kört på att det är muslimerna som är de förtryckta och de måste få ha sin rätt. Så fort det handlar om muslimer och deras sharia, så glöms andra grupper omedelbart bort, varför är det så? Vi ser samma sak i Sverige. Det är muslimers rätt, önskan och krav. Andra grupper bortser man helt ifrån. I Sverige är det Islamism som bekräftar mångkultur. Trots att islam är monokultur.

Propagandamaskinen har varit väldigt effektiv i att  hålla hela sanningen undan från oss västerlänningar. Libanon var före Islams intåg ett kristet land. Man försökte föra en dialog och kompromissa med muslimerna. Genom att tilldela dem viss makt, så trodde man att man kunde blidka dom.  Detta är inget som muslimer kan acceptera. Det är all makt, annars så kommer man anse sig vara förtryckta, och har då full rätt, enligt islamisk doktrin att ta till väpnad kamp. Det är bara att se vad som skett och vad som sker på andra platser där muslimer inte får som de vill. Beror oroligheterna på den förtrycka ”otrogna” befolkningen,  eller är det islamister som ligger bakom oroligheterna? Känner ni igen det där med att ge muslimer lite makt? Vi håller på med exakt samma i Sverige.

Efter sexdagarskriget mellan Egypten, Syrien, Jordanien och Israel 1967 kom palestinska flyktingar till Libanon. Den palestinska organisationen PLO kastades ut ur Jordanien 1971 (se Svarta september) och satte upp sitt högkvarter i Beirut. PLO använde Libanon som bas för attacker mot norra Israel. 1968 och 1969 hade tre regeringar störtats efter demonstrationer som krävde gerillakrig mot Israel. 1969 tilläts palestinska gerillaförband att operera från landet men när Israel slog tillbaka mot Libanon försökte den libanesiska regeringen stoppa dessa gerillagrupper.

Politiken i Libanon påverkas starkt av religion. År 1943 skrev landets då sittande ledning på ett avtal (al Mithaq al Watani) som bland annat reglerade vilken religion regeringens ämbetsmän skulle tillhöra. Detta avtal kom senare att permanentas i landets konstitution då man 1989 undertecknade Taif-avtalet. Därmed skall parlamentet bestå av kristna, druser och muslimer. Presidenten skall vara kristen tillhörande den Maronitiska kyrkan, talmannen i parlamentet skall vara en shiamuslim och premiärministern skall vara en sunnimuslim.

Läs mer  om Libanons historia

Islam i Libanon

För att förstå islams nyreformering i Libanon måste man förstå att den dominerande realiteten har under 1970 och 1980-talet varit inbördeskrig. Före denna tid i landets historia betraktades Libanon som ett av de mest stabila och västorienterade länderna i mellanöstern.

Shiamuslimska grupper i området har traditionellt haft mindre makt än de två andra stora grupperna; de maronitiska kristna och sunnimuslimer. Landet som länge administrerades av Frankrike genomförde en folkräkning år 1932 som kom fram till att de maronitiska kristna var den största befolkningsgruppen, sunnimuslimerna kom på andra plats och shiiterna var enligt denna räkning den minsta gruppen. Nyckelpersoner i rikets styrelse kom att vara reserverade för dessa olika befolkningsgrupper. Som exempel kan nämnas att presidenten i Libanon skulle vara från den kristna gruppen, premiärministern skulle vara sunnimuslim och parlamentets talesman shiamuslim, enligt konstitutionen.

Shiitiska organisationer, som Hizbollah och al-Jihad, kom dock att spela en betydande roll i inbördeskriget och en av de viktigaste händelserna i Libanons nutidshistoria är just framväxten av ett självsäkert om dock splittrat shiasamfund.

En viktig person för dessa förändringar är Musa Sadr. Sadr var en iranskt född, shiitiskt lärd imam som 1974 startade en shiitisk rörelse i Libanon; ”De berövades rörelse” (senare Amal). Med strejker och demonstrationer ville han reformera systemet så att det tog hänsyn till den demografiska situationen idag, då shiiterna vuxit sig större än de var vid befolkningsräkningen 1932. Sadr var från början emot varje form av våldsaktioner men den politiska realiteten i Libanon fick honom att med tiden ändra sin uppfattning.

Enkelt kan man säga att det är fyra punkter som bidragit till avancerande av Libanons shiiter och deras politik.

1. Inbördeskriget 1975
2. Sadrs försvinnande 1978. Sadr försvann mystiskt 1978 i ett besök i Libyen och blev efter det något av en kult symbol för de shiitiska rörelserna.
3. Iranska revolutionen 1978-1979 hjälpte till att höja känslan av shiamuslimsk stolthet och vittnade samtidigt om den shiitiska trons och ideologins makt.
4. Israels invasion av Libanon 1978 och 1982.
5. Israels invasion av Libanon 2006.

Efter revolutionen i Iran som kom flera av de shiitiska rörelserna i Libanon att stärkas inte bara genom den psykologiska effekt revolutionen haft utan också på grund av att man fick ekonomiskt bistånd från Iran. Organisationer som Islamiska Amal, Hizbollah och Islamiska Jihad började kraftfullt att kräva en islamisk republik i Libanon. Som modell hade man Ayatolla Khomeini och hans Iran.

När Sadr försvunnit kom hans rörelse att utvecklas i två linjer. En mer pragmatisk ledare tog över efter Sadr och i och med det närmade sig Amal den kristna gruppen i Libanon. Israels massaker i flyktinglägren i södra Libanon och ryktena att de begåtts med hjälp av en kristen milis gjorde att ungdomar och iranskt influerade aktivister vände sig mot ledningen i Amal.

En annan viktig faktor till att de islamistiska grupperna växte sig starkare var att proiranska religiösa ledare runt om i Libanon erbjöd gruppen Hizbollah vägledning. Man lät också moskéer fungera som centraler för organisationens rekrytering. På slutet 80-talet hade Hizbollah vuxit starkt och blivit något av en paraplyorganisation för diverse grupper. Bland annat hade de skugglika Islamiska jihad allierat sig med organisationen.

Efter inbördeskrigets slut var både det mer moderata Amal och Hizbollah etablerade politiska krafter i Libanon. Hizbollah deltog i politiken och samhället i norra Libanon som en moderat part samtidigt som man fortsatte den militanta kampen mot Israel i söder.

Det som sker då islam kommer till ett land eller region, är att ett teokratiskt dårskap sätter igång. Sagor blir en del av samhället och vanföreställningar ska leda lag och makt. Resultatet av arabernas vansinne finns att se där de satt sina fötter. Samhällena raseras, människor kränks. Sverige håller på att gå samma öde till mötes, om vi inte börjar reagera. Vi kan inte längre tillåta att våra politiker och soffproffs ger bort vårt land. Läs på om islams vansinne och delta i debatten på twitter, facebook och i samhället. Det är bara genom att upplysa människor om vad som skett och sker i världen, som de kan komma till insikt om den dårskap som bjudits in till vårt land.

Det finns andra folkmord, under islamiskt styre som det är tyst kring. Armeniska folkmordet för att nämna ett av många.

(Källa; Islam den raka vägen Av: John L. Esposito)

Böcker av Brigitte Gabriel

Because They Hate: A Survivor of Islamic Terror Warns America. St. Martin’s Press. 5 September 2006. ISBN 0312358377.

They Must Be Stopped: Why We Must Defeat Radical Islam and How We Can Do It. St. Martin’s Press. ISBN 9780312383633.

American Congress For Truth website

Presentation to the Heritage Foundation

Mer läsvärt om Libanon och Islamism