KRÖNIKAEn falskklingande, enstämmig och disharmonisk hyllningskör har under åratal gnolat samma sorgliga ”Inbördesbeundransången” i Sveriges riksdag. Från och med senhösten 2010 kompletteras ljudbilden av en melodisk andrastämma: i form av SD. Som med helt nyskrivna körverk bjuder på en fräsch repertoar med taktfasta framtidstoner. Tack och lov!
Propagandaministeriet understött av Expo, AFA och övriga vänsterfalangen samt svensk massmedia förstås, jobbar för högtryck. På landets tidningsredaktioner komponeras lögner och förtal på löpande band, medan det dagligen produceras groteska ouvertyrer om SD. Vilka sedan i falsett trumpetas ut i svensk media. Det tycks pågå en inbördes tävling, om vem som förmår ljuga ihop mest vulgära kompositionen!
I takt med att den importerade grova kriminaliteten och den mångkulturella samhällsterrorn ökar, desto billigare och smaklösare blir PK-pressens tongångar mot SD. Som om vore det SD:s fel!
Undrar vem som bär ansvar för att, ögonvittnen i samband med den permanentade vandaliseringen och samhällsterrorn i Malmö, Landskrona, Göteborg, Södertälje, Halmstad, Örebro, Trollhättan, Linköping, Kalmar, Västerås, Borlänge, Karlstad, Umeå… osv. osv. ofta jämför scenerna med händelser i inbördeskrigets Bagdad eller kaosets Beirut och anarkins Libyen. Eller vad som i dag tilldrar sig… i våldets Kairo i Egypten, eller uppgraderat till vad som sker i dödens Syrien?
Handen på PK-hjärtat: är det verkligen Sverigedemokraterna som bär skulden…? När det allra mesta som sker kan härledas till effekterna av den fullständigt bisarra och ansvarslösa massinvandringen från muslimska länder, och minsta gemensamma nämnare stavas: ISLAM!
Jag har inte alls någon känsla av att SD skulle ha varit med om att vare sig sjösätta eller iscensätta någonting, som har med den absurda massinvandringen att göra…
Muslimskt våld mot äldre skylls på SD
Det som länge utgjorde det mest groteska exemplet på anklagelse, växte fram i anslutning till det brutala dråpet i Landskrona, där en ung muslimsk libanes slog ihjäl en 78-årig dam på en parkeringsplats. Vilket i våras följdes av ett annat osannolikt brutalt dåd, genom att en flock hänsynslösa arabungar sparkade halvt ihjäl en sjukpensionär (som blev handikappad för all framtid) på Kortedala Torg i Göteborg. Där sedan det mediala etablissemanget i koordinerade hat- och smutskampanjer försökt belasta och lägga skulden på SD för dessa båda bestialiska våldsdåd.
Dessa händelser överskuggas dock redaktionellt av massakern på Utöya och Mangs-rättegången i Malmö, två utslag av vansinne vilka naturligtvis också – enligt den muslimkramande och politiskt desorienterade extremvänstern – är SD:s fel…
Ett motbjudande och frånstötande spektakel byggt på falska anklagelser, som direkt för tankarna till en sjaskig tredje världen komplott; där sådana figurer som den girige och mediekåte brännvinsadvokaten Leif Silbersky (som i dagarna har fullt upp med att försvara arabiska assistansligor som plundrat försäkringskassan på åtskilliga miljarder…) slår på djungeltrumman. Ackompanjerad av lögnhalsen och mediefjanten Jerzy Sarnecki; PK-Sveriges egen Bagdad Bob.
Och om jag inte minns fel, var muslimernas egen PR-konsult i Sverige, islamologen och landsförrädaren Jan Hjärpe med på ett hörn, och gnolade någon sura till den fredsälskande ”religionen” (läs: mördarideologin) islams försvar i samband med händelsen i Landskrona.
Så ter sig den mediala situationen ut i Sverige år 2012. Enkelriktad, förljugen, islamiserad, politiskt korrupt och vars policy bygger på – ”genom redaktionell censur och monopol på det fria ordet, förinta all kritik från oliktänkande skribenter och åsiktshävdare i landet”. Alltså: systematiskt bespottande av det fria ordet!
Vi andra finns inte! Vi har genom en tyst, intern överenskommelse förvisats till en slags karantän, för att förhindra smittspridning i form av det fruktade sanningsviruset. Redaktionell husarrest… Därmed finns officiellt heller inga protester mot vad som sker i Sverige!
I vilken demokratisk rättsstat i Europa, skulle det som pågår i Sverige varit möjligt för media att genomföra?
Skulle det gått i Polen, Frankrike, Ungern, Danmark, Österrike, Italien, Spanien… nej, det är mycket tveksamt. Dessutom finns i dessa länder en annan politisk (media)kultur, där press och övrig massmedia representerar diametralt motsatta åsikter med differentierad politisk inriktning. Alltså en medial pluralism som absolut fullständigt saknas i Sverige. Svensk, homogen massmedia brister totalt i politisk mångfald!
Kollektivt förräderi
Svensk medias fientliga inställning till Sverige, svenskar och allt det som är svenskt – är mycket anmärkningsvärd… Det är något som absolut inte stämmer.
Om man går 70 år tillbaka i tiden, till Norge och landsförrädaren Vidkun Quisling som sålde ut sitt land till Hitlertyskland, och jämför honom med dagens ledande figurer i svensk massmedia blir man betänksam!
I jämförelse med Sverige-fientliga figurer som Jan Helin & Anders Lindberg (AB), Thomas Mattsson (Expressen), Göran Geider (Dala-Demokraten), Peter Wolodarski (DN) trojkan på Sydsvenskan med Niklas Orrenius i spetsen, tillsammans med en lång rad andra likasinnade i den svenska massmediasfären, tonas plötsligt bilden av Vidkun Quisling ner. Han framstår mest som en oskyldig, bortkommen och snorig liten dagisunge.
Vad är det egentligen för skillnad på att, sälja ut sitt land till en stadigt växande muslimskt ockupationsmakt med statsterrorism och mördarideologin islamism i bagaget, eller nazismen?
Särskilt om man tar i beaktande att, dagens kollektiva massförräderi sker helt ogenerat på redaktionellt massiv basis – på ett sätt som aldrig tidigare skådats i ett demokratiskt samhälle!
Detta samtidigt som en majoritet av journalister, skribenter och redaktörer inom svensk massmedia, själv hyllar en massmördarideologi med miljoner människor på sitt blodiga samvete. Med idoler som Marx, Lenin, Stalin, Mao… och som senare fått sällskap av den muslimske terroristledaren och Palme/Schori/Andersson-vännen Yassir Arafat!
Socialpolitiska repressalier mot svenskar
Att säga ”fel saker” i Sverige; som kritik mot invandringen, påpeka den mycket kraftigt överrepresenterade brottsligheteten bland mångkulturen eller ifrågasätta den totalhavererade integrationspolitiken, leder mycket lätt till social omvärdering och utstötning, och att jobbet plötsligt hamnar i farozonen. Jo… vi talar faktiskt om Sverige! Att öppet bekänna sig till SD skall man definitivt akta sig för. Det kan snabbt innebära uteslutning ur facket, styrelser, sociala föreningar och organisationer.
Detta är förstås extremt allvarliga utslag av grov kränkning av åsiktsfrihet och av den personliga integriteten samt förstås en oacceptabel inskränkning av yttrandefriheten.
Då motsvarande händer i andra länder, talar svensk media och svenska politiker i krigsrubriker om ”odemokrati” och ”politisk förföljelse”.
Precis som i vilken annan bananmonarki som helst, visar det även i Sverige på regelrätt politisk förföljelse, utpressning och indoktrinering, samt är dessutom ytterst ett bevis för att folket skrämts, manipulerats, hotats eller tvingats till tystnad. Det är helt enkelt en sofistikerad form av politisk munkavle med avancerade ingredienser av psykisk tortyr – med kraftiga politiska förtecken.
Det politiskt korrekta etablissemanget i Sverige, har i sann människoföraktande, diskriminerande, nedsättande och diktatorisk anda, inofficiellt och odemokratiskt tagit ett politiskt beslut om att brännmärka medmänniskor i det svenska samhället, som inte passar in i deras politiskt surrealistiska och förljugna pseudovärld.
Man struntar fullständigt i att man kanske skadar sina svenska systrar och bröder för all framtid: för vem vill väl anställa eller ha att göra med en nazist eller främlingsfientlig, eller befatta sig med rashatare och medlemmar från extremhögern. Eller som inte ställer upp på allas lika värde!
Det är denna typ falska och påhittade, förödmjukande och förnedrande etiketter som politiskt oliktänkande i Sverige dagligen behäftas med!
I Sovjetunionens politiska förtryckarkultur hörde socialpolitiska repressalier till vardagen. Författare, intellektuella och kulturprofiler hotades och trakasserades ständigt, belades med skriv- och arbetsförbud eller fängslades och skickades till Gulag. Medan förrädare och korrupta medlöpare till det vidriga systemet premierades. Känns detta kanske igen…? Visst! Detta sker ju dagligen över hela Sverige!
Sverige har kopierat DDR:s mediakultur
PK-Sverige hade aldrig kalkylerat med det nya mediala begreppet: sociala media. Där även skribenter som inte är politiskt köpta för att fungera som korrupta papegojor eller av systemet utvalda proffstyckare, får lov att komma till tals.
Det blev en kalldusch. Vänstern som länge haft politiskt tolkningsföreträde i detta land, satte plötsligt sin marxistiska, urvattnade soppa i halsen!
Den vänsterextrema och skattefinansierade tankekontroll- och åsiktsregistreringsorganisationen EXPO, dit exempelvis Transportarbetareförbundet donerat hela 300 000 kronor av sina medlemmars fackföreningsavgifter… håller fullständigt på att få frispel i sin följetångsmässiga smutskastningskampanj mot SD! Det totalitära systemet som härskar i dagens Sverige är så till den milda grad ruttet att, man i hetsjakten och förtrycket av oliktänkande – utesluter Sverigedemokrater ur Transportarbetareförbundet!
Lek med tanken. Tänk om exempelvis Handelsanställas förbund, skulle få för sig att plötsligt kasta ur alla kommunister/miljöpartister ur sitt förbund. Vad tror ni då hade hänt i det mediala Sverige? Föreställ er slaskpressens förstasidor, ledare, krönikor… debattprogram och morgonsoffor i den statliga televisionen!
Svensk massmedia erinrar om vad som en gång präglade Sovjetunionens och DDR:s mediakultur. Och i dag länder som Kina, Afghanistan, Nordkorea och Iran. Politiskt enkelriktad, totalstyrd, korrupt och centraliserad.
Vars primära uppgift är att förtiga sanningen och producera lögner. Samt berätta om 7-klöverns förträffliga politiska agenda. Någon kritik existerar inte på dagordningen!
Det har gått så långt att, landets statsminister i SVT på bästa sändningstid uppmanade folket (läs: ljög folket rakt upp i ansiktet) att inte rösta på SD. Något som i samma andetag påstods ”hota Sveriges stabilitet och ekonomi”. Dessutom hävdade Reinfeldt i samband med det politiska våldet mot SD att: ”Sådant får man räkna med om man röstar på Sverigedemokraterna…”
Precis så uttryckte sig Sveriges statsminister – Fredrik Reinfeldt – i statskontrollerad svensk TV hösten 2010! Utan så mycket som en bokstav av ifrågasättande från övriga media…
Sociala media, vår tids samizdat
Det gick en mansålder i Sovjetunionen, något mindre i DDR, Tjeckoslovakien och övriga Östeuropa. Men så en dag, föll muren med ett väldigt brak, som hördes vida omkring. Samma sak kommer att hända i Sverige.
Sanningen har större sprängkraft än alla världens bomber tillsammans!
I likhet med Sverige, föregicks östdiktaturernas kollaps av omfattande redaktionell undergroundverksamhet. På ryska kallat samizdat. Situationen var påfallande lik den i Sverige; statsapparaten med dess funktionärer som tillsammans med PK-etablissemanget värnade om sina privilegier, och där som i Sverige – disponerade man nationens samlade massmediala resurser.
Och precis som vad som sker här, pumpades det in fenomenala summor skattepengar i den enorma propagandaapparaten. Det fick kosta vad det ville, för att ljuga folket fullt av skit, så att man kunde behålla makten och kontrollen över människorna!
Titta bara på hur man i Sverige matar in den ena miljarden efter den andra i svensk massmedia; till statliga SVT, till svensk press genom en dryg halv miljard kronor om året i presstöd, till landets olika bildningsförbund med deras marxistiska tidskrifter, till Expo för att finansiera redaktionell kartläggning av oliktänkande och registrering av organisationer till höger om extremvänstern.
Oppositionen i östdiktaturerna var hänvisade till stencilerade ”tidningar” som distribuerades i smyg. Hand- och maskinskrivna artiklar cirkulerade på arbetsplatser och caféer. Det var långt innan Internet fanns. Och man höll till i källare, garage och vindsvåningar på samhällets kalla skuggsida.
En bekant som var en av hjärnorna bakom Charta 77 i Tjeckoslovakien, brukar säga: – Tänk om vi haft Internet på den tiden!
Sanningen är det mest fruktade vapnet i totalitära system. Åsiktsdiktaturer med presscensur och förakt för det fria ordet, i likhet Sverige, och där det politiska äktenskapet mellan massmördarideologierna islam och extremvänsterns marxism och stalinism kommit att lamslå landet politiskt, utgör inget undantag.
Vi kritiker och skribenter, som i dagens Sverige genom censur och åsiktsförtryck, samt brist på respekt för det fria ordet, är hänvisade till samhällets redaktionella skuggsida, förfogar dock över ett långt bättre vapen än skrivmaskiner och dupliceringsapparater: vi har Internet! Oslagbart både vad gäller snabbhet och åtkomlighet.
Information som läggs upp, är i samma ögonblick tillgänglig för alla. I så gott som hela världen. I sina egna hem! Ett problem kvarstår dock: bättre marknadsföring så att man hittar fram till oss…
Internet kommer att få demokratins och Sveriges interna fiender på fall: 7-klöverns politiker, antidemokrater, islamister, landsförrädare, terroristkollaboratörer, åsiktsfascister, censurförespråkare, vänsterfalangen samt korrupt massmedia.
Det handlar inte om… utan istället när detta kommer att ske!
Jack London
Alla Jack Londons krönikor här.
Print 
PDF
